Paradoxernas paradox

Från elektron till elektron

(C) Copyright 1996-1999 Johny Alm

Våra betalningsmedel håller på att förvandlas. Under en kort tid i spåret av innovationen - chipset - har vi fått en utveckling till nya former för betalning och nya betalningsmedel. I denna artikel ger jag en bild av hur detta utvecklats till dels en cirkulär händelse, dels till en paradox. Paradoxen som jag presenterar utgör sedan grunden för ett resonemang om hur man idag mäter materiella värden med immateriella värden eller förtroenden.

Födelsen

Våra mynt har en relativt kort historia. Det första mynten såg dagens ljus i Lydien i Mindre Asien efter 650 f Kr. Dessa mynt var av legeringen elektron som är en legering av guld och silver. Dessa mynt följdes sedan av ett silvermynt som utgavs av den grekiska staden Egina ca 620 f.Kr. och av guldmynt som gavs ut av den lydiske kungen Krösus ca 550 f.Kr.

Dessa mynt var ensidiga, vilket innebar att de hade furstens bild eller stadens symbolbild på ena sidan och endast en fördjupning efter stampen på andra sidan. Dessa mynt följdes av bl a:

• tetradrakma (4-drakma)
• dena'r
• a'ureus

Under medeltiden präglades i Västeuropa endast silvermynt. Först 1252 återkom guldmynten i Florens (flori'n) och Venedig (duka't eller seri'n). Från 1517 blev ta'ler det viktigaste internationella handelsmyntet.

Strävan efter att skapa enhetliga myntförhållanden i världen resulterade i att man under 1800-talet införde guldmyntfoten, som dock avskaffades 1931, i vissa länder något senare.

I sverige kom de första mynten till vid prägling på Olof Skötkonungs initiativ efter år 995. Dalern infördes av Gustav 1 1534 - från 1604 kallad riksdaler. 1873 infördes vårt nuvarande myntsystem - 1 krona = 100 öre.

Sedlarna som är en kinesisk uppfinning kom under Tangdynastin (618-906). Under Sungdynastin (960-1279) inträffade den första kända sedelinflationen. Från slutet av medeltiden användes sedlar i Europa, utformade som kvitton eller som anvisningar på tillgodohavanden i någon bank. De första europeiska sedlarna i modern mening utgavs 1661-68 av Stockholms Banco.

Moderna betalningsmedel

Checkar

Checken är en anvisning till en bank att utbetala visst belopp av ett tillgodohavande på checkräkning i banken. När checken introducerades kom ett flexibelt betalningsmedel till stånd.

Betalkortet

Kontokortet var ytterligare ett nytt betalningsmedel som ger innehavaren rättigheten att köpa varor med kortet som legitimering.

Smart Card

Smart Card är ett betalningsmedel som innebär att man köper ett kort som "laddats" i ett microchip med en viss summa pengar. Detta kort kan sedan användas, t ex i telefonautomater, istället för mynt. Saldot i microchipet räknas ner efterhand som man använder kortet. Danmönt

Danmönt är ett smart card som har funnits i Danmark under ca 2 år. Kortet är ett vanligt plastkort (som nu skall testas i en serie av 10 000 som laminerat björkträkort, vilket det svenska företaget Eco Card AB lanserat) som används för betalning. Genom användning av Danmönt slipper man ha tillgång till småmynt vid betalning i affärer och automater. Systemet får fler och fler användare och under kvartal 3 1995 genomfördes över en halv miljon transaktioner med kortet i Danmark. Visa har ingått ett avtal med Danmönt och skall lansera detta kortet under olympiaden i Atlanta! Danmönt är ett samarbete mellan de danska bankerna och Tele Danmark.

Mondex i Swindon

Mondex är ett smartcard som ersätter både sedlar och mynt. Projektet pågår i Swindon i England och är ett samarbete mellan två engelska banker och British Telecom. Projektet startade i juli 1995. Mondex-kortet laddar man med pengar och betalar med kortet utan att knappa in en personlig kod. Kortet sticks in i en handlares terminal varpå pengarna överföres till hans konto. Kortet kompletteras med en liten terminal som man använder för att "spärra" kortet mellan användningarna. Man kan också föra över pengar till andra som har en terminal och ett Mondex-kort. Med hjälp av en speciell telefon kan man ringa upp banken och ladda kortet med pengar eller överföra pengar till någon annan som har kort och telefon.

Projektet har hittills inte gett det resultat man hade förväntat sig.

Unikort

Bortanför smart card som betalningsmedel finns ett projekt som heter Unikort. Unikort är ett kort som är "UNI", alltså gemensamt och allmängiltigt. Projektet är ett samarbete mellan flera olika aktörer på den svenska marknaden:

• Handelsbanken
• Nordbanken
• SE Banken
• Sparbanken Sverige
• Wasabanken
• Trygg Hansa Finans
• OM
• ATG
• Bankgirot
• Bonnierföretagen
• Posten
• Pressbyrån
• SF Bio
• SJ
• SMART
• Statoil
• Postorderföretagen
• Telia
• Tipstjänst
• Trafikkortet

Unikort skall fungera som ett enda kort som har följande funktioner:

• alla kontokort du har
• alla kreditkort du har
• ditt körkort
• patientkort
• lånekort
• ID-kort

Detta blir ett kort som kan användas i de allra flesta sammanhang som du idag använder i olika sammanhang. Det kommer att minska formatet på din plånbok och ge dig en lättare hantering av dina transaktioner. Speciellt om det uppstår företag som går in som mellanhand som samlar på sig alla transaktioner till de olika företagens som du har köpt tjänster av och som du har i ditt Unikort. På det sättet kanske man får en enda kontoförteckning där alla dina transaktioner finns med i samma kontoutdrag.

Elektroniska betalningsmedel

Digicash (Ecash)

I början av 1995 intruducerades DigiCash:s Cyberbucks på Internet. Dessa var ett experiment som har omfattat drygt 60000 människor över hela världen. Men nu har denna Cyberbuck blivit en RLC (Real Life Cash) då Mark Twain Bank i St Louis, Missouri, USA har accepterat digital valuta. Banken växlar in Cyberbucks i US dollar numera!

DigiCash är mycket säkert att använda. Vid varje transaktion kan man genom kryptering och nycklar kontroller att pengarna är äkta. Metoden som används kallas RSA-kryptering som ger en digital signatur. Denna signatur är unik för avsändare och mottagare. Man använder en gemensam nyckel kan man kontrollera att meddelandet är riktigt och inte har förändrats eller förfalskats mellan avsändare och mottagare.

Affärer på Internet

Studien "Purchasing and Payment on the Internet" gjord av Killen & Associates förutspår att 8 % av världshandeln går via Internet år 2000. Detta omfattar 4 500 miljarder kronor år 2000. Så världen går mot ökad hantering av denna artikels frågeställning - paradoxala pengar.

Paradoxen utvecklad

I denna artikel har jag som syfte att visa den pardox som ligger inneboende i våra betalningsmedels utveckling. De moderna betalningsmedlen har en helt annan grund än de historiska betalningsmedlens. Vi har en paradoxal situation som bygger på att hjulet nu har fått en slutgiltig utforming.

Från elektron till elektron

De första mynten var präglade av legeringen elektron. Dagens pengar bärs fram i den atomära världen genom elektroners interaktion med varandra. Pengarna har alltså blivit rörelser på atomnivå där elektroner förflyttas mellan atomer och skapar positiva eller negativa laddningar. Legeringen elektron har blivit utbytt med elektrontillstånd i atomer. Där har vi våra pengar idag. De utgör bestämda laddningar på en H-disk i en dator eller är på väg mellan två olika datorer i form av elektronflöden på atomnivå.

Historien med betalningsmedel började med elektroner (legering) och slutar med elektroner! Det har till och med gått så långt så att det finns Microsoft Money! Bill Gates agerar "Krösus" och ger ut ett betalningsmedel med sin egen firmas namn.

Cirkeln är sluten, och paradoxen är på väg att avslöjas.

Hårda tillgångar mäts med mjuka tillgångar

Våra tillgångar mäts av våra pengar. En krona är måttet i Sverige. En byggnad sägs vara värd en miljon kronor, vilket gör att vi alla förstår hur mycket detta är. Men vi tar inte längre fram en miljon enkronor eller sedlar i denna omfattning när vi skall betala för huset vi köper. Istället utförs en transaktion på atomnivå, och vi har helt plötsligt blivit ägare av huset. Vi betalar genom att sänka saldot på vårt bankkonto som endast är magnetiska tillstånd på ett lagringsmedia i bankens dator. Våra tillgångar i form av pengar är "tomma" - de finns inte i den fysiska världen överhuvudtaget. Jag vill då införa begreppet "The Void" (tomhet) som en beteckning för dessa pengar eller värden. Våra pengar är tomhet och endast tomhet nuförtiden!

Paradoxen är:

Vi mäter hårda - fysiska - tillgångar med något som inte finns!

Egentligen är det endast vårt förtroende för datorernas förmåga att hålla ordning på våra tillgångar som gör att vi kan utbyta varor och tjänster med varandra och ta betalt respektive betala för dessa. Alltså - förtroende - är nyckelordet. I den följande bilden ser du hur den fysiska pengen har förvandlats till en elektrons status omgiven av "tomhet".

Tio kronor i fysisk och "Void" form (Tom form)

Till vänster ser du tio enkronor, i mitten en tiokrona. Till höger har jag satt samman den volym som de tio enkronorna utgör och placerat tiokronan i mitten. Skillnaden mellan volymbeskrivningen och den fysiska tiokronan är The Void - tomheten. Längst till höger finns den moderna myntfoten - elektroner i tomheten.

Frågan är - har denna tomhet ett värde?

Framtiden

I framtiden kommer vi inte att ha några fysiska pengar. De kommer att bli samlarobjekt och få större värde än deras nominella värde. Betalningar kommer att ske via elektroner och tillgången kommer att representeras av ett tillgodohavande på ett minnesmedia (som inte nödvändigtvis behöver vara ett magnetfält). Vi kommer att betala med hjälp av identifieringar som exempelvis kort och elektroniska krypterade nycklar som är helt individuella.

The Void

Paradoxen är alltså att tomheten är vad vi använder för att köpa fysiska strukturer - vad har då mest värde?

Varför har vi inte ett redovisningssystem för TOMHETEN - ett

Void Balance Sheet?

Johny Alm