NÄTVERK - TIPS # 0020

Ett nyhetsbrev om att bygga sitt personliga nätverk
Redaktör: Johny Alm http://www.nkja.se/
© Copyright 1996-1999, Nätverkskonsult

Detta nyhetsbrev ger bl a glimtar från boken NätverksGuiden som jag skrivit. Du kan köpa boken i bokhandeln eller direkt av mig. Tag en kontakt för rabatterat pris via Internet.

I detta nummer:

Snart Jul - dags att uppdatera ditt nätverksregister
och förberede julkortsutskicket!

Mer om social kompetens

Dussinrelationer eller "den där lilla extra relationen"?

Snart Jul!

Alla goda nätverkare brukar sända julkort till sina bästa kompisar,
kunder, samarbetspartners m fl. Gör du det? Om inte, fundera på
det, och planera det hela i god tid!

God tid är NU, inte om några veckor!

OM du skall sända julkort eller inrikes julbrev med porto 4:-
skall de gå iväg till posten senast den 17: december!

Innan detta skall du ha gjort följande:

1 uppdaterat ditt register över kontakter
2 beslutat vilka du skall sända julkort till
3 köpa julkort och skriva alla adresserna och hälsningarna!

Det är inte lite att göra, mitt i allt annat som man skall
göra i julstöket. Så gör de tre punkterna inom två veckor från nu,
lägg sedan undan julkorten och leverera dem till posten t ex den
16 december - så underlättar du för dig själv!

Mer om social kompetens

Att få andra människors öra är en fråga om en process där man
successivt visar sig trovärdig. Detta betyder dock inte att du
behöver vara trovärdig i ett mer objektivt perspektiv – utan att
du är trovärdig i just deras ögon! Trovärdighet och förtroende
är i sig ett område som tarvar en del förklaring. Att skapa och
ha andras förtroende handlar om att över tiden visa följande
karakteristika i högre eller lägre grad:

- att förtroenden inte missbrukas
- att vara ”prognosticerbar” för andra – att inte ”överraska” negativt
- att vara lojal

Dessa karakteristika på socialt förtroende används på omedvetet
eller medvetet sätt för att utvärdera de som man har närmare
sociala kontakter med. Om man finner att brott mot någon av dessa
punkter, eller andra punkter som man lägger till, begås sänks
detta förtroendekapital. Man har i alla sociala situationer ett
val att vara följsam mot dessa osynliga förtroenderegler, och
att inte vara det. I de allra flesta fall finner man att
individer försöker leva upp till att bygga sitt förtroendekapital,
men det finns situationer där detta inte görs. Det finns givetvis
också individer som inte lever efter dessa regler eller kriterier,
och som mer eller mindre systematiskt sviker förtroenden som
delas ut till dem.

Att bryta den kod som finns beskriven här ovanför är inte alltid
enkelt, och denna handling kan leda till förlust av relationer
som tagit lång tid att bygga upp. Men ändå görs detta. I de
allra flesta fall som man bryter förtroendekodex är det fråga
om förändrade situationer där nya människor blir aktörer i ens
liv. Man kommer inför valsituationer där man finner att det är
mer värt och kanske mer lönsamt att följa en viss persons
intressen framför den person som man kanske under många år haft
en relation med.

I dagens samhälle och arbetsliv är det en så stor flexibilitet
i arbetsuppgifter, organisationsmönster och andra strukturella
förhållanden att det ibland ter sig omöjligt att följa denna
typ av förtroendekodex. Vi har idag en situation där människor
lever i beroendesituationer där deras möjligheter i arbetslivet
helt och hållet är avhängigt att man följer med i de förändringar
som skapas i företaget. Om man inte gör det finns det stora
chanser att man under nästa förändring finner att man förlorat
sin position och i värsta fall sitt arbete. I denna situation
är brott mot förtroenderegler vanliga och också förklarliga. Om
vi går tillbaka till de tolkningar av Maslows behovshierarki
som talar om att vi först och främst måste tillfredsställa våra
grundläggande behov – som t ex mat, och tak över huvudet – så
kan man förstå att dessa brott är i grunden mänskliga. Givetvis
då under förutsättning att vi ser den mänskliga naturen som så
flexibel och utan högre syfte eller moral, att det är viktigare
med mat och tak än med att ställa upp på en vän med detta som
insats.

Det är få förunnat att kunna bryta mot att ”följa med i flödet”,
och stå upp mot det flödet och hålla sig till sina etiska,
moraliska eller andra värden som man hedrar mer än ”att vara
socialt accepterad”. Med detta menar jag att det kan mycket väl
vara så att vi finner ”socialt kompetenta” personer som
egentligen är kameolonter som vi aldrig riktigt kan lita på,
som vänder kappan efter vinden, som är bra mycket mer
framgångsrika i ”värdslig” (pengar, makt och inflytande, etc)
mening, än personer som vägrar att bryta mot kodex som de finner
mer värda än pengar!

Men som alltid är detta sanningar med modifikation! Ett socialt
förtroendekapital är dock inte detsamma som att alltid i alla
lägen ställa upp för den som man har byggt upp förtroendet till.
Det kan mycket väl vara så att personer i ens närhet som man
har stort förtroende för visar sig vara mindre rakryggade eller
rättskaffens än vad de utger sig för i förstone. De kan också
mycket väl förändras under resans gång och börja följa andra
principer än vilka man uppskattat dem för. Under sådana
förhållanden är det förklarligt och givetvis också kanske
nödvändigt att själv bli den som använder kriterierna för socialt
förtroendekapital och avgöra om man vill behålla relationen
som den varit eller om man skall visa att man inte kan ställa
upp på det som man sett hos den andre. Det är här den sociala
finkänsligheten och det sociala ansvaret kommer in!

Dussinrelationer eller "den där lilla extra relationen"?

När man funderar på vilka relationer som man vill ha, och vilka
man känner idag kan det finnas en viss differens. Man vill t ex
känna eller möta en filmskådespelare, eller en rik och mäktig
man (Ja, det är mest män som är sådana!), eller sin
fantasikvinna.

Men egentligen har man bara de gamla vanliga dussinmänniskorna
i sitt nätverk. I detta avsnittet skall jag ge dig min syn på
vissa typer av relationer som jag ser som väl värda att finna
och kultivera. Men dessa avviker dock från de som jag räknat
upp tidigare – de är istället livets verkligt spännande
relationer.

De relationer som jag strävar efter att finna är de som fungerar
som hävstångsrelationer. En hävstångsrelation är en relation
som ger mig en utveckling som innebär att jag måste växa, och
att denna växt får en rejäl knuff framåt av relationen som
fungerar som en ”lyftkraft” för mig. Denna typen av relationer
är sådana som vi ibland undviker på ett medvetet eller
omedvetet sätt. De är kanske ibland knöliga eller annorlunda,
svåra att klara av, eller helt enkelt så avvikande från var
vi är själva så de startar en inre process av växt i oss.
Om vi inte är så stagnerade dock, så att vi låter allt sådant
rinna av oss.

En sak man kan vänta sig av hävstågsrelationer är ett stort
steg framåt i den egna utvecklingen på ett eller annat sätt.
För den som vill göra karriär är en hävstångsrelation en
som innebär att helt plötsligt kommer i kontakt med människor
som kan förändra ens karriärväg. Man ökar sitt nätverk i
ett slag genom att få en relation med en individ som redan
har alla de kontakter som man strävar efter att få tillgång
till. För den som strävar efter att lära känna sig själv
mer, är en relation med en person som gjort en inre livsresa,
och som har en pedagogisk känsla för andra en riktig höjdare
som kan spinna igång en inre resa av självkännedom för en
själv. Den som vill ha ett liv i lugn och ro, och som vill
ha trygghet kommer en relation som ger detta som en
hävstångsrelation.

Vad som är en hävstångsrelation är alltså en fråga för var
och en som skapar relationer, och är en fråga om vad man
fokuserar sitt liv på för tillfället.

En annan intressant relation som man måste finna sig i
ibland är ”icke önskvärda relationer”. Lustigt, men så kan
det vara, relationer som man inte vill ha, är en utmaning
för en själv! De allra flesta av oss strävar efter att
finna relationer som är positiva och glädjande som vi
utvecklas av, har trevligt tillsammans med och som ger
trygghet och lugn i tillvaron – eller spänning och utmaning
för en del av oss. De relationer som vi inte vill ha är
i regel de som lär oss mest om vad vi inte vill erkänna
hos oss själva! Om man har en relation med en person som
retar en eller som visar på svaga sidor hos en själv,
kan man se det som en hemsk person, eller så kan man ta
det som en klar utmaning till att öka självkännedomen.
Varför har jag så svårt för denna typen av personer? Vad
gör att jag blir så arg? Varför kan jag aldrig stå upp
mot dessa personer? Varför lägger jag mig platt på golvet
och låter honom trampa på mig?

Alla dessa frågor kan vara exempel på sådant som man kan
få svar på, och som man kan förändra inom sig själv när
man har ”icke önskvärda relationer”. Med det vill jag
dock inte säga att man måste ha kvar dessa relationer,
om det man skall lära sig av dem, är att bli så stark i
sig själv så man kan lämna relationen!

I dina relationer kan du också läsa ut dina egna
livsmönster, vad du tillåter dig att ha för relationer,
säger också en hel del om vilka mönster som du har. Om du
t ex alltid lyckas hitta män som bara vill ha en ytlig
kontakt, kanske du skall se över dina egna mönster. Du
kanske själv är ytlig, eller ger dig in i sysselsättningar
och nöjen som inte kan ge mer än ytliga kontakter?


Johny Alm