SAMTAL

Så kom då detta infall – SAMTAL. Just precis, samtal med en del olika spelare som har följt min väg, knuffat omkull mig, djävlats med mig, varit vänliga eller bara helt enkelt observerat mig.

De allra flesta av dessa gestalter är för mig totalt okända, men de finns där ute i min totala närvaro, och de svävar omkring på moln i den multidimensionella verkligheten som omger vår “fasta” tredjedimensionella tillvaro. Du vet den där med covid-19, raketer, bilar, Liseberg, planeter och hårt eller lätt jobb. Den som de allra flesta tillhör, “knegarvärlden” som tickar på år efter år.

Någonstans runt 2011 försvann denna knegarvärld för mig och jag trädde in i ett för mig totalt okänt tillstånd av “vad ända in i helvete har hänt??”. Det borde ju vara minst TRE frågetecken efter den meningen, men de två som jag har skrivit dit, representerar de två som jag fått svar på, alltså hur den här världen fungerar. Det tredje frågetecknet kanske kommer att räta ut sig när jag börjar formera mina tankar i skrift

Det var ett antal frågor som jag ställde 2011 som ställde allt på sin spets för mig. Någonstans inifrån smög de upp i bollen på mig och jag (dumt nog) ställde den första frågan rakt ut i luften.

“Hur fungerar det här stället, EGENTLIGEN?”

Inte nog med det, jag följde upp den där frågan med följande fråga.

“Vad gör jag här egentligen, vad är det jag skall göra egentligen?”

Nu var jag ju dryga 60 när jag ställde dessa frågor, och då skall man ju börja ta det lugnt och njuta pension och sitt otium. Men det blev inte så för mig, istället kom jag ut på en runda i förskingringen, kaoset och det träsk och gungfly som finns där ute i den värld vi alla söker undvika närma oss.

Inte nog med det, mitt eget skapade träsk kom ikapp mig också så det blev liksom lök på laxen. På ett plan kan man säga att jag började “söka” efter svar på frågor som många ställt sig, men som tyvärr har en oändlig massa olika möjliga svar. När man ställer en sådan fråga, så verkar det som om hela universum (både avskummet och änglarna) tenderar gnugga händerna och viska till varandra att en NY idiot har dykt upp, och nu skall det fanimej bli kul igen ett tag.

Så passa dig bara, man skall akta sig för att fråga sånt där, eller “be”, för man kan faktiskt få det man ber om. Jag bad om SVAR på en fråga, och gudarna skall veta att jag har fått svar. Över hövan många, och disparata svar.
Den så kallade kognitiva dissonansen spänner ut skallevippen på en i det läget så att hjärnan håller på att rinna ut ur huvet.

Så här dryga 10 år sedan det startade, så sitter jag nu med en inre röst som säger “Samtal”, att det är dags för samtal i akt och mening få ordning på det som hände, det som var, vad jag lärt mig och till vilken nytta.

Den inre rösten har nog en ambition att presentera sig och visa sig från sin bästa sida, men jag, jag är tveksam på den där rösten, den kom lite för plötsligt så jag måste nog vänja mi vid tanken att föra en dialog med den rösten. Dessutom är jag övertygad om att det finns en jävla massa röster där inne som söker få ett ord med i laget.

Tja, låt mig fundera någon dag, och återkomma med mitt beslut, skall det bli “samtal” eller skall vi skita i det? Just nu vet jag inte, men jag lät åtminstone dessa ord spillas ut ur det inre som till den allra största delen är totalt outforskat. Inte bara i mig, utan med all säkerhet även i dig. Vi har alla en enorm inre värld som dallrar av vibrationer, sånger osjungna och storys osagda!

Vi får se om det finns en sådan story i mig som nu vill läcka ut, steg efter steg….

MIN STORY – hmmm…. den är nog lång den… vill du höra mer??

Leave A Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras.